När jag var liten lekte jag mycket i Kåseberga, som inte ligger så långt från den åker där jag själv bodde.  Min dröm var att flytta till Kåseberga eftersom det var så lätt att cykla där. Där fanns nämligen asfalterade vägar och roliga kringellikrokvägar upp och ner i hela byn. Runt mitt hus fanns bara grusvägar.

På min gård fanns det tre platser som var cementbelagda. Där cyklade jag runt runt runt så jag blev alldeles snurrig eftersom dessa platser inte var större än högst 15 kvadratmeter. Då lekte jag oftast att jag var världsmästare i cykling. Det gick för övrigt nästan alla mina lekar ut på när jag var liten. Att jag var världsmästare alltså. Oavsett om det handlade om ballongtennis med flugsmällare eller att nå upp med fötterna till mitt snedtak ovanför sängen var jag alltid bäst. Och så fick jag göra intervjuer i TV. Precis som på riktigt.

Igår gjorde jag min cyklingsdebut i Stockholms stad. Det var stort. Jag vägrar nämligen att köra bil i Stockholm eftersom det är så många skyltar, bilar och filer. Jag vågar ju knappt ens gå, eftersom jag kan bli rånad och överfallen.

Cykeln min, behövde tvättas av och pumpas. Sedan var det bara att köra iväg. Först cyklade jag runt kvarteret två gånger och kände mig som fem igen. Precis som när jag cyklade runt, runt på asfaltsplättarna hemma på gården.

Sedan kom Carina och hämtade mig. Min kompis Carina hade nämligen lovat att köra förbi och hämta upp mig så jag slapp cykla till Slussen alldeles själv och möta henne där. Carina gjorde en snabb instruktion över hur man cyklar i trafik och sedan trampade vi loss. Fort gick det. Och lätt var det. Asfalt! Roligt var det! Stockholm och jag. Ganska snabbt kom vi till Djurgården. Vackra Djurgården. Jag såg delar av Djurgården som jag inte visste fanns. Det var helt underbart. Vi avslutade vår tur med glass med hembakta rån i Gamla stan och sedan fick jag cykla Götgatan själv hem. Nu ska jag cykla jämt och ständigt. Stockholm är en fantastisk cykelstad. Nästan som Kåseberga.

Den 1 juni vill jag ha ett jobb. Jag vill jobba med någon form av strategiskt och meningsfullt kommunikationsarbete. Jag är aspeppad på att få jobba med allt som jag lärt mig av ett år på Strategisk Information och PR på Berghs, ett års informatörsarbete på en studentkår, tre år av Textdesign-studier och tjugofem år av liv i luckan.

Det går inte bra för arrangörerna för inomhus-VM i friidrott. Under loppet av en kvart har en lettländare fått se den litauiska flaggan hissas under sin prisutdelning och en guldvinnande kines fått höra den chilenska nationalsången. China och Chile- lite för likt.. Men nu fick hela prisutdelningscermonin göras om. Så att rätt nationalsång skulle spelas..

Inte lätt att vara prisutdelningsansvarig!

Min pappa fyller 60 idag. Det har vi vetat om länge. Öppet hus och festligheter. Länge har jag också vetat om att jag har praktik just den här perioden. Två viktiga veckor. Därför bestämde jag mig för att inte komma hem till Skåne.. Sorry.

Men i fredags kom min handledare in till mig och sa att jag skulle åka til Kristianstad på onsdag och smaka på ost. Va passande sa jag, och pekade i min kalender där det stod Pappa 6o med stora bokstäver. Vi bokade biljetter efter att jag kunde vara med på festligheterna och sedan var jag gladare än någon annan. Givetvis har jag hållit det hemligt för både mamma och pappa. Lite fix och trix för att det inte skulle märkas. Klockan 5.55 steg vi in i mamma och pappas sovrum. Syrran, farmor och brors flickvän. Jag var inpaketarad i ett lakan med presentsnöre.

Mamma grät. Och pappa skrattade! Snart ska jag köra till Kristianstad. Vilken dag!

Gudrun Schyman och jag har varit på bio ikväll. Vi såg PingPongKingen. Gudrun har ju precis blivit PR-konsult så det hade ju inte varit helt knas i fall vi hookade upp. I själva verket satt hon två rader bakom mig och mitt sällskap. Men lika glad för det var jag! Kändisar gör mig glad. Är faktiskt lite besviken på att jag inte träffar fler kändisar nu när jag flyttat till huvudstaden.      

Längtar till den dag jag slipper äta pasta med spenatsås. Det har jag gjort idag. Tack vare denna fantastiska maträtt har jag överlevt som student. Men nu orkar jag inte mer. Jag vill bli löntagare. Nu.

Idag har jag funderat mycket. Morgonen började med att en ung och snygg sotare besökte vår lägenhet. Funderade på hans yrkesval. Och därefter har jag funderat på mitt.. och om det finns något jobb i världen som jag inte hade haft prestationsångest för. Praktikdagen har varit spännande. Den gick fort. Har besökt Barista Cup på eftermiddagen. Intressant! Jag satt bredvid Anna från Svensk Mjölk, som lite tyst kommenterade de olika tävlande. Hon lät som en sportkommentator som kommenterade konståkning eller hästhoppning.   

I morgon börjar jag praktisera på Svensk Mjölk. I fredags var jag där och hälsade på. Jag fick ett fantastiskt bra intryck och har svävat på moln hela helgen. Fick följa med på ett pitchmöte hos en reklambyrå. Vilken grej! Det fungerade precis som våra redovisningar i skolan med ett enda undantag. Jag fick kaffe! Och så var det på riktigt förstås. All nervositet som jag samlat på mig i över två månader kändes plötsligt väldigt obefogad. Praktiken varar bara i två veckor men den känns som ett stort och viktigt trappsteg på min resa på väg mot arbetslivet. Hoppas jag lär mig massor. Är SÅ laddad.

Magnus Uggla gav upp sitt bloggande idag. Då passar jag på. Idag startar min blogg.